Simmarvänner!
De allra flesta av oss har säkerligen hört talas om "Barnstjärnor" inom idrotten. Detta fenomen kan ha flera orsaker. T.ex. tidig motorisk utveckling och känsla för rörelser, tidig biologisk mognad, börjat tidigt med systematisk träning, pushande tränare och föräldrar (yttre motivation) samt ett eget tidigt inre driv (inre motivation).
Jag vill inte bromsa dessa unga förmågor, men vis av erfarenhet är det av största vikt att inte haussa upp deras tidiga prestationer från tränare, föräldrar och media och då speciellt deras tidiga framgångar gällande tävlingsresultat. De lär sig tidigt att vinna. Självklart finns det undantag att "Barnstjärnor" som går hela vägen och når sin fulla potential som t.ex. elitsimmare, då de är i åldrarna 25-29 år.
Vad som händer allt som oftast, är att andra barn/ungdomar kommer ifatt och förbi och de har från början lärt sig att "jaga" de bästa i sina egna åldersklasser. Då kan det bli riktigt tufft mentalt för dessa tidiga "Stjärnor". Vi vuxna går i symbios och lider med dessa barn/ungdomar, då top-resultaten uteblir. Istället bör vi förklara tidigt vad som eventuellt kan hända; olika scenarier då andra barn/ungdomar kommer ifatt och eventuellt förbi i resultatlistorna (inte alltid helt enkelt). Då tror jag att vi får de allra flesta att fortsätta med sin första idrott (idag har vi en mångfald av multiidrottare).
Tråkigast av allt är att en mångfald av våra tidigt begåvade barn/ungdomar slutar i förtid, då det inte är roligt längre. De lärde sig tidigt att vinna och att placeringarna på tävlingarna var det viktigaste, istället för hur de skulle genomföra sina tävlingar; tekniskt, uppläggningsmäsigt och "känslomässigt". Det finns internationella undersökningar som visar att en 1/3 av barn/ungdomar oavsett idrott, i åldrarna 12 - 17 år världen över, årligen slutar med sin första idrott. Enligt mig själv, riktigt tråkiga siffror.
Det finns också undersökningar som visar att "sent" utvecklade barn/ungdomar är de som oftast kommer längst i respektive idrott och har orken att fortsätta satsa på sin favoritsport, för att nå sin egna fulla potential. Det finns självklart undantag inom vår sport (simning), som fortfarande sätter personbästan efter fyllda 30 år, men de allra flesta når sin fulla potential mellan 25-29 år.
Mitt råd till engagerade föräldrar som har barn/ungdomar som idrottar i en tävlingsidrott är;
se till att de har rena kläder, en bra säng att sova i, att de får den mat de behöver, att de sköter sitt skolarbete, att de själva städar sitt rum, att inte coacha dem (det gör deras tränare), ge dem möjligheterna att ta sig till träning/tävling och kanske viktigast av allt; ge bara feedback för att de försöker göra sitt bästa på träning och tävling. Övrig feedback får de av sina tränare gällande träning/tävling.
Tommy Lindell
